Proj-08's vernissage

...väntar alltid för länge!
Fast nu är de äntligen här, Brempas bidrag som fick en del av oss i gruppen att gråta. Inte av sorg utan av glädje. För hur kan någon, inte ens den suraste citronen, inte garva åt dessa underbara brev? Och kom ihåg att vi inte gör oss lustiga över genomförandet (eller jo), utan att vi faktiskt glädjs med personen i fråga, att han bidrar med att sprida sån glädje!
Tack Brempa för att du, med din blotta närvaro, lockar fram alla dessa skratt!